Möt Gud genom sex

Sånt här gör mig ledsen. Snacka om villolära.

It’s a kind of Magic

Jag har i många år varit lite grinig över att folk tycks ha glömt bort Kenta Nilssons magiska mål mot USA i hockey-VM 1989. Man pratar ofta om Peter Forbergs mål, but let me tell you something. Foppas mål var visserligen viktigare men han var inte först!

I år är det hela 20 år sedan Kenta gjorde sin suveräna dragning (vilket innebär att det är lika länge sedan undertecknad upptäckte hockeyn). Se mer här.

Svär du mycket?

Då kanske du bör gå med i The No Cussing Club, en klubb som startades 2007 av den då 14-årige McKay Hatch. Tyvärr finns det dem som inte alls tycker om detta (klicka på bilden för att se mer).

Klicka här för att bli medlem.

Annika Östberg fri!?!

Jag möttes precis av den obekräftade nyheten att Annika Östberg Deasy är fri och på väg hem till Sverige. Svenska UD vill varken dementera eller bekräfta den uppgiften, men jag räknar med att detta är sant då man inte ens vill dementera det. Detta gör mig så oerhört glad och tacksam.

Läs mer här.

VARMT VÄLKOMMEN HEM, ANNIKA!

Natasha Richardson

Skådespelerskan Natasha Richardson har avlidit efter den skallskada hon ådrog sig efter att hon tidigare i veckan slog huvudet i en skidolycka. Hon blev 45 år och lämnade bland annat sin make Liam Neeson och två barn efter sig. Det är så tragiskt när människor dör i förtid.

U2 på Ullevi 31 juli OCH 1 augusti

Nu är jag vild! Jag fick tag i de efterlängtade biljetterna till U2. Och när de väl var beställda (och betalade) så såg jag att det blir en extrakonsert dagen efter. Jag har köpt en till den också. :p

Jag är så taggad så ni anar inte!

Under the skin

Tänker göra ett sånt där personligt inlägg nu. Bäst att skynda mig innan jag ångrar mig.

Sitter mest hemma nu för tiden. Har dragit mig undan folk igen och gör mitt yttersta för att slippa träffa människor jag känner. Det började några veckor sedan med att jag blev arg inför min närmaste väninna (hon ser nog inte mig som det men jag ser henne som det – jag har känt henne och hennes man länge och dem är de enda jag öppnar mig för). Jag hade under en tid varit trött och slut mentalt och ilskan låg nära, och vid ett tillfälle då jag umgicks med henne tappade jag tålamodet (på grund av ett örhänge som strulade) och skrek och svor till. I ilska och skam tog jag mina kläder och gick. Utan ett ord. Hon skickade ett sms till mig och jag bad om förlåtelse (vilket satt väldigt långt inne). Men efter det har jag inte pratat med henne. Jag träffade henne dagen efter det hade hänt men jag undvek henne så gott jag kunde. Nu har det gått tre veckor och jag undviker all kontakt med henne och hennes man samt med alla andra jag känner. En stor del av mig tycker att det är skönt. Den delen känner fortfarande ilska och vill helst slippa ha kontakt med omvärlden över huvud taget (den delen skulle vilja säga åt resten av världen att dra åt h-vete). Men det finns också en del som helst vill bryta ihop och gråta som ett barn. En del som är trött på att livet hela tiden är en kamp och som någonstans på insidan har en önskan om att livet bara ska ta slut.

No Line on the Horizon

Jag har varit på väg att skriva ett nytt inlägg i flera dagar men nu kan jag inte hålla mig längre:

U2 SLÄPPER ETT NYTT ALBUM DEN 2:A MARS! *dansar omkring i ett lyckorus*

Låtlista (inte bekräftad av U2.com ännu, men fullt trovärdig):

- Magnificent
- Breathe
- Winter
- No Line on the Horizon
- Get Your Boots On
- Unknown Caller
- Crazy Tonight
- Moment of Surrender
- Stand Up
- Every Breaking Wave

Åh, käre tid. Jag vet inte hur jag ska stå ut innan den dyker upp i brevlådan (har redan beställt den från Ginza). Det känns makalöst spännande! Och märkligt! Jag kan inte relatera till någon av låttitlarna och har ingen aning om vilket sound de har denna gång. Det känns hur konstigt som helst. O.o

22 november 1963

Idag har det gått 45 år sedan denna man blev mördad. Jag undrar hur världen hade sett ut om han hade fått leva.

Another piece of me

Det blir ett lite annorlunda inlägg idag. Ett som är personligt om mitt inre liv och relationen med Gud.

Det känns som om livet är på väg tillbaka igen. De senaste veckorna har jag närmat mig Gud genom att lyssna på lovsång samt predikningar via internet. Jag har även varit på ett par möten och fått uppleva hur Gud har rört vid mig. Men trots det så känner jag mig inte glad och taggad. Jag har insett att jag inte har kontakt med mina känslor och det är något jag behöver ta itu med. Så länge man går på tomgång är det skönt att inte känna något, men när man vill känna något och istället är avtrubbad och inte kan vare sig glädjas eller gråta så känns det bara tomt och sorgset. Som tur är har jag underbara vänner som vill stötta mig och jag ska ha lite träffar med själavård och förbön med en av dem under hösten.